Fast, flytande och gas
Lär dig först Tre former, samma ämne
- Allt omkring dig är byggt av små partiklar, alldeles för små för att se.
- I fast form sitter partiklarna tätt ihop och skakar på stället. Därför har is en egen form som inte ändrar sig.
- I flytande form glider partiklarna om varandra. Därför rinner vatten och tar formen av glaset.
- I gasform far partiklarna omkring fritt och sprider ut sig. Därför fyller vattenånga hela rummet.
- Värme får partiklarna att röra sig mer. Därför smälter is till vatten, och vatten blir till ånga.
Varför rinner vatten men inte is?
- I is sitter partiklarna fast på sina platser
- I vatten glider de om varandra
- Det som kan glida kan rinna
Lär dig först Titta på mellanrummen: därför går luft att trycka ihop
- Titta inte bara på partiklarna, utan på avståndet mellan dem. Det är avståndet som avgör om ett ämne går att trycka ihop.
- I en gas ligger partiklarna långt ifrån varandra, och mellan dem är det mest tomrum.
- Fråga dig därför: finns det plats kvar mellan partiklarna? I en gas finns det gott om plats.
- Trycker du ihop en gas kryper partiklarna närmare varandra och gasen tar mindre plats. Det är tomrummet du trycker bort, inte partiklarna.
- I en vätska ligger partiklarna redan så tätt de kan. Där finns inget tomrum kvar, och därför går en vätska inte att trycka ihop, hur hårt du än pressar.
- I fast form sitter partiklarna dessutom kvar på bestämda platser, så inte heller ett fast ämne går att trycka ihop.
- Håll isär två saker. Att trycka ihop en gas ändrar hur stor plats den tar, inte hur mycket ämne det är. Partiklarna är lika många hela tiden.
Du håller för hålet på en cykelpump med fingret och trycker ner handtaget. Det går en bra bit ner. Varför går det alls, när ingen luft kommer ut?
- I pumpen finns luft, alltså en gas
- I en gas ligger partiklarna långt ifrån varandra med tomrum emellan
- När jag trycker kryper partiklarna närmare varandra, och luften tar mindre plats
- Svar: handtaget går ner därför att det finns tomrum mellan luftens partiklar. Partiklarna är lika många som förut
Du fyller en spruta utan nål helt med vatten, håller för öppningen och trycker på kolven. Ingenting rör sig. Varför?
- I sprutan finns en vätska, inte en gas
- I en vätska ligger partiklarna redan tätt intill varandra
- Det finns inget tomrum kvar att trycka bort
- Svar: vattnet går inte att trycka ihop, eftersom partiklarna redan ligger så tätt de kan
A gas can be squeezed because there is empty space between the particles. A liquid cannot.
Lär dig först Kyla och värme ändrar hur stor plats en gas tar
- Du vet redan att värme får partiklarna att röra sig fortare. I en gas märks det på en sak till: hur stor plats gasen tar.
- Värmer du en gas rör sig partiklarna fortare, knuffas längre ifrån varandra, och gasen tar större plats.
- Kyler du en gas rör de sig långsammare, kryper närmare varandra, och gasen tar mindre plats.
- Partiklarna själva ändras aldrig. De blir inte fler, inte färre, inte större och inte mindre. Det enda som ändras är avståndet mellan dem.
- Var därför försiktig med förklaringar som säger att partiklar försvinner, krymper eller går sönder i kylan. Leta efter avståndet i stället.
- I vätskor och fasta ämnen är förändringen mycket mindre, eftersom partiklarna där redan ligger tätt och knappt har någonstans att ta vägen.
Ali pumpar en fotboll hårt inomhus i värmen och lämnar den ute på gården, där det är fem minusgrader. En timme senare känns bollen slapp. Har luft läckt ut?
- Luften inne i bollen har kylts ner från rumsvärme till minusgrader
- I kylan rör sig luftpartiklarna långsammare och kryper närmare varandra
- Luften tar då mindre plats, och bollen känns slapp
- Partiklarna är precis lika många som när Ali pumpade
- Svar: nej, ingen luft har läckt ut. Den kalla luften tar bara mindre plats
Cool a gas and it takes less space, warm it and it takes more. The particles stay just as many and just as big.