Barnets rättigheter
Lär dig först Regler som gäller alla barn
- Barnkonventionen är en överenskommelse om vad alla barn i världen har rätt till.
- Den gäller alla som är under 18 år.
- Reglerna i den kallas artiklar. Varje artikel har ett nummer.
- Alla barn har rätt till skola, till vård när de är sjuka, och till att leka och vila.
- Fyra av artiklarna kallas grundprinciper. De ska användas när man läser alla de andra artiklarna.
- Artikel 2: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får behandlas sämre på grund av var det kommer ifrån, vilket språk det talar eller hur det ser ut.
- Artikel 3: när vuxna bestämmer ska barnets bästa komma i första hand.
- Artikel 6: barnet har rätt att leva, överleva och utvecklas, alltså att få växa upp tryggt och lära sig nya saker.
- Artikel 12: barnet har rätt att säga sin åsikt, och vuxna ska lyssna på den när de bestämmer saker som rör barnet.
- Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag.
Skolan ska bestämma var en ny lekplats ska ligga. Vad säger barnkonventionen?
- Beslutet rör barnen
- Artikel 12: barn har rätt att säga sin åsikt och bli lyssnade på
- Alltså ska de vuxna fråga barnen och lyssna
Klassen ska åka på utflykt. Elin är ny och kan inte så mycket svenska än, så läraren funderar på att låta henne stanna kvar. Vilken grundprincip säger att det är fel?
- Elin skulle behandlas sämre för att hon talar ett annat språk
- Artikel 2: alla barn har samma rättigheter och lika värde
- Alltså ska Elin få följa med
Lär dig först Regel, lag och vägen dit
- När du ska avgöra om något är en regel eller en lag, fråga två saker: vem har bestämt den, och var gäller den?
- En regel kan bestämmas på en skola eller i en klass. Då gäller den bara där. Läraren kan bestämma att jackorna hänger i hallen, men det gäller inte hemma hos dig.
- En lag beslutas av riksdagen, alltså de politiker som vi röstar fram, och den gäller alla i hela Sverige.
- En konvention är något tredje: en överenskommelse mellan länder. Det land som skriver under lovar de andra länderna att följa den.
- Samhället behöver lagar för att alla ska veta vad som gäller, och för att den som blir orättvist behandlad ska kunna kräva sin rätt.
- Ska du följa ett lagförslag hela vägen fram, räkna fem steg. Steg 1: regeringen lämnar ett förslag om en ny lag till riksdagen.
- Steg 2: ett utskott, en mindre grupp ledamöter i riksdagen, går igenom förslaget noga och föreslår hur riksdagen ska rösta.
- Steg 3: riksdagens ledamöter debatterar förslaget och röstar om det. Blir det ja har riksdagen beslutat om lagen.
- Steg 4: regeringen utfärdar lagen och publicerar den, så att alla kan läsa vad som gäller. Ingen kan följa en lag som ingen har fått läsa.
- Steg 5: lagen börjar gälla den dag riksdagen har bestämt. Det kan dröja långt efter omröstningen, så att alla hinner förbereda sig.
- Möter du orden myndighet och domstol, håll isär dem så här. En myndighet är en del av samhället som har fått ett bestämt uppdrag av riksdagen eller regeringen, till exempel att kontrollera att skolorna sköter sig. En domstol avgör vem som har rätt när två parter är oense, eller om någon har brutit mot lagen.
Din fritidsgård bestämmer att alla ska lämna in mobilen i en låda när de kommer. Är det en regel eller en lag?
- Fråga vem som har bestämt: personalen på fritidsgården, inte riksdagen
- Fråga var det gäller: bara på den fritidsgården
- Alltså är det en regel, inte en lag
Riksdagen har just röstat ja till ett förslag om att alla bussar ska ha bälten. Vad återstår innan lagen gäller?
- Omröstningen är steg 3, så två steg återstår
- Steg 4: regeringen utfärdar lagen och publicerar den, så att alla kan läsa vad som gäller
- Steg 5: lagen börjar gälla den dag riksdagen har bestämt