Läsförståelse – hitta svaret i texten
Lär dig först Först texten, sedan frågan
- Läs hela texten en gång först, i lugn takt. Rubriken berättar vad texten handlar om.
- Läs sedan frågan noga. Frågeordet säger vad du ska leta efter. Var? söker en plats där något är. Vart? söker en plats någon åker till. Vem? söker en person. Vad? söker en sak eller en händelse. Vilken? och Vilket? söker en av flera, till exempel vilken färg eller vilket djur. Hur mycket? och Hur många? söker ett tal. Varför? söker en orsak.
- Frågan Vem var han? vill ha det som texten säger om personen, till exempel vad han arbetade med.
The question word tells you what to look for.
Lär dig först Så hittar du svaret
- Gå tillbaka till texten och hitta stället där svaret står. Svara med det som står i texten, inte med det du själv tror.
- Ibland står det ”enligt läraren” i frågan. Det betyder att du ska svara med det som läraren sa i texten, inte med det du själv tycker.
- Varför frågar varför något hände. Det kallas en orsak. En orsak är det som gjorde att något hände.
- Efter orden eftersom, därför att och för att står orsaken. Läs det som kommer strax efter ordet.
- Ordet så fungerar tvärtom. Före så står orsaken, efter så står det som hände. I meningen ”Vattnet var kallt, så Viktor badade inte” är orsaken att vattnet var kallt.
- Se upp: så att är inte samma sak som så. Efter så att står det någon VILL ska hända, alltså varför hen gör något. "Samir lade undan klockan så att ingen annan skulle köpa den" svarar på varför, och svaret står efter så att.
- Ibland måste du räkna med tal ur texten. Kostar något 45 kronor och du har 28 kronor, så saknas 45 − 28 = 17 kronor.
- Oftast står händelserna i texten i samma ordning som de hände. Läs texten uppifrån och ner och sätt siffran 1 vid det som hände först.
- Frågar någon vad du tror hände sedan, står svaret inte i texten. Då får du gissa själv, men gissningen ska passa ihop med det som texten säger.
Varför lade Samir undan klockan? "Han kunde lägga undan den i två veckor, så att ingen annan köpte den."
- Här står så att, inte bara så
- Efter så att står det han ville skulle hända
- Svar: så att ingen annan skulle köpa den
Find the question word, then find that spot in the text.
Lär dig först Det som visas utan att skrivas ut
- Ibland skriver den som har skrivit texten inte ut det viktigaste. Hon visar det i stället, med en detalj eller med hur meningarna är byggda. Då står svaret ingenstans i klartext, men du kan ändå komma fram till det.
- Det är samma sak som i lektionen om berättande text, fast åt andra hållet. Där ska du visa känslan med detaljer i stället för att skriva ut den. Här läser du detaljen och kommer fram till känslan.
- Ser du nästan samma sak sagd två eller tre gånger i rad, läs om det långsamt. Upprepning är aldrig slarv. Fråga dig vad som är lika varje gång, för det är just det författaren vill att du ska märka.
- Gör två personer precis samma sak strax efter varandra, och sedan en gång till, är det ingen slump. Två gånger i rad betyder att den ena rättar sig efter den andra med flit.
- Se också upp för en detalj som inte behövde vara med. Att någon tar den långa vägen hem fastän hen är hungrig behöver inte stå där. Fråga dig varför författaren tog med just det, och vilken känsla det visar.
- Orden fastän, ändå och i stället är små skyltar. De säger att personen gjorde tvärtom mot det man kunde vänta sig, och det är där känslan brukar gömma sig.
- Frågar uppgiften Varför, och du inte hittar något eftersom, därför att, för att eller så att i texten, då ska du sluta leta. Samla i stället ihop tre saker: vad personen gjorde, vad som hände strax innan, och vad hen just har fått eller blivit av med. Välj sedan den förklaring som passar ihop med alltihop.
- Kontrollera till sist det du har kommit fram till mot texten. Din förklaring får aldrig gå emot något som faktiskt står där, hur rimlig den än låter.
"Alma satte sig längst fram i bussen. Vera satte sig längst fram. Alma flyttade till platsen vid fönstret, och Vera flyttade dit också." Vad får läsaren veta om Vera?
- Meningarna säger nästan samma sak två gånger. Det är inte slarv, utan gjort med flit.
- Jag frågar mig vad som är lika varje gång: Vera väljer samma plats som Alma.
- Det händer två gånger i rad. En gång kan vara en slump, två gånger är det inte.
- Ordet vill står ingenstans i texten, men upprepningen visar det ändå.
- Svar: Vera håller sig nära Alma med flit och vill sitta bredvid henne.
"Teo fick tillbaka provet på måndagen. Han vek ihop papperet direkt och stoppade ner det i fickan. På vägen hem gick han runt hela kvarteret, fastän han var hungrig." Varför gick han den långa vägen?
- Frågan är Varför, men jag hittar inget eftersom, därför att eller så att i texten. Alltså står svaret inte i klartext.
- Jag samlar ihop det som faktiskt står: han har just fått tillbaka ett prov, han vek ihop papperet direkt, och han var hungrig.
- Att vika ihop papperet direkt visar att han inte ville att någon skulle se det.
- Ordet fastän är en skylt. Den som är hungrig tar den korta vägen hem. Teo tog den långa ändå.
- Jag väljer den förklaring som passar ihop med allt tre: det hade gått dåligt på provet.
- Jag kontrollerar mot texten. Ingenting som står där säger emot.
- Svar: Det hade gått dåligt på provet, och han sköt upp att komma hem och berätta det.
Sometimes the author shows it instead of saying it. Read the detail and work out what it shows.
Lär dig först Boken som var utlånad
- Noor cyklade till biblioteket på lördagen för att låna en bok om hästar. Bibliotekarien sa att boken var utlånad eftersom en annan klass läste om hästar just då. Noor lånade en bok om hundar i stället.
- Vid disken låg bokmärken som kostade 30 kronor styck, men Noor hade bara 20 kronor med sig. På vägen hem började det regna, så hon cyklade fort.
Varför var boken om hästar utlånad?
- Frågan börjar med Varför, alltså letar jag efter en orsak.
- Rubriken Boken som var utlånad säger redan att något är utlånat. Det hjälper mig att hitta stället i texten.
- I texten står: boken var utlånad eftersom en annan klass läste om hästar just då.
- Orsaken står precis efter ordet eftersom.
- Svar: En annan klass läste om hästar just då.
Varför cyklade Noor fort?
- Frågan börjar med Varför, alltså letar jag efter en orsak.
- I texten står: På vägen hem började det regna, så hon cyklade fort.
- Här står ordet så. Då står orsaken före så, inte efter.
- Efter så står det som hände: hon cyklade fort. Det är alltså inte orsaken.
- Svar: Orsaken är att det började regna.
Skriv siffrorna 1–3 i den ordning det hände: Det började regna. Noor cyklade till biblioteket. Noor lånade en bok om hundar.
- Jag letar upp var varje händelse står i texten.
- Cykelturen står i första meningen, alltså 1.
- Boken om hundar står i tredje meningen, alltså 2.
- Regnet står i sista meningen, alltså 3.
- Svar: 3, 1, 2 skrivet framför raderna i den ordning de står i frågan.
Vad tror du att Noor gjorde när hon kom hem? Skriv 4–6 meningar.
- Frågan säger vad jag tror. Alltså står inget svar i texten.
- Jag samlar det texten redan har sagt: hon har en bok om hundar, hon blev blöt av regnet, hon har kvar sina 20 kronor.
- Jag skriver meningar som passar ihop med det.
- Svar: Noor ställde cykeln utanför dörren. Hon var blöt av regnet och bytte kläder. Sedan satte hon sig i soffan med boken om hundar. Hon läste ett helt kapitel innan maten var klar. På måndagen tänkte hon fråga bibliotekarien om hästboken hade kommit tillbaka.
Answer the practice questions from this text.
Lär dig först Vilket stycke står svaret i?
- En längre faktatext är uppdelad i stycken, ofta numrerade. Varje stycke handlar om en sak.
- Ibland frågar uppgiften bara i vilket stycke svaret står. Då ska du inte svara på själva frågan. Du ska peka ut stället.
- Gör så här: läs bara första meningen i varje stycke. Den säger nästan alltid vad hela stycket handlar om. Välj sedan det stycke som handlar om samma sak som frågan.
- En annan fråga låter så här: vilken fråga får du INTE svar på i texten? Då räcker det inte att läsa snabbt, för det du letar efter finns ju inte.
- Ta i stället en fråga i taget och leta upp svaret i texten. Sätt ett kryss vid den du hittar. Den fråga du inte hittar något svar på alls är den rätta.
- Se upp: en fråga kan handla om något som texten nämner, utan att texten svarar på den. Att en bäver bygger en hydda står i texten. Hur många ungar den får gör det inte, även om ordet bäver står överallt.
Läs texten Bävern nedan. 1. Bävern är Sveriges största gnagare. En vuxen bäver väger omkring 23 kilo och är vaken mest på natten. Den simmar bättre än den går. 2. Bävern gnager av träd med tänderna och bygger en damm tvärs över bäcken av stammar, grenar och lera. Bakom dammen stiger vattnet och bildar en liten sjö. 3. I sjön bygger bävern sin hydda. Ingången ligger under vattnet, så att räv och lo inte kommer in. Bävern blev fridlyst i Sverige 1873, sedan den nästan hade utrotats. I vilket stycke står svaret på frågan: Varför ligger ingången under vattnet?
- Frågan vill veta var svaret står. Alltså ska jag inte svara på själva frågan.
- Jag läser första meningen i varje stycke. Stycke 1 handlar om hur bävern ser ut och lever. Stycke 2 handlar om dammen. Stycke 3 handlar om hyddan.
- Ingången hör till hyddan, och hyddan står i stycke 3.
- Svar: Stycke 3.
Vilken av frågorna får du INTE svar på i texten om bävern? A Vad bävern bygger sin damm av. B Hur många ungar en bäver får. C Vilket år bävern blev fridlyst.
- Jag tar en fråga i taget.
- A: stycke 2 säger stammar, grenar och lera. Den får jag svar på.
- C: stycke 3 säger 1873. Den får jag svar på.
- B: jag läser igenom alla tre styckena. Ingenstans står något om ungar.
- Svar: B, för det är den enda jag inte hittar något svar på.
Point at the paragraph, or find the question the text never answers.
Lär dig först När någon tycker något i texten
- En insändare är ingen berättelse och ingen faktatext. Den talar om vad någon tycker, och den vill få dig att tycka likadant. Då hjälper det inte att leta efter vad som hände.
- Leta efter två saker i stället. Åsikten är det skribenten vill ska hända. Den står oftast i första eller sista meningen, och du känner igen den på att du kan skriva om den så att den börjar med Jag tycker att.
- Argumenten är skälen till åsikten. De svarar på frågan Varför tycker du så? Orden eftersom, för att och dessutom står ofta precis före ett argument.
- Blir du förvånad över att skribenten skriver något som talar emot henne själv, läs meningen efter. Där brukar hon vända det till sitt eget, och det är meningen efter som säger vad hon menar med det.
- Får du två insändare om samma sak, leta först upp åsikten i var och en. Jämför sedan bara de två meningarna, inte hela texterna.
- Se upp: två personer kan tycka lika om en sak och ändå tycka olika om en annan. Skriver den ena Jag är inte emot ett tak, men pengarna behövs bättre till annat, då är de inte oense om taket. De är oense om pengarna.
- Skribenten väljer sina ord för att du ska tycka som hen. Samma ljud kan kallas oväsen av den ena och glada barnröster av den andra. Det är samma värdeladdning som i lektionen om ordförråd, där sparsam berömmer och snål klagar. Fråga dig vilket ord den som tycker tvärtom hade valt.
Stryk under åsikten och skriv ner de två skälen. TAK ÖVER CYKELSTÄLLET. Cykelstället vid skolan borde få tak. Varje regnig dag kommer vi in med blöta sadlar och sitter i våta byxor hela förmiddagen. Dessutom rostar cyklarna fortare när de står ute i vädret. Ett tak kostar en del, men det håller i många år. Ines, 6B
- Jag letar åsikten först. Första meningen: Cykelstället vid skolan borde få tak.
- Den går att skriva om som Jag tycker att cykelstället ska få tak. Alltså är det åsikten, och den stryker jag under.
- Sedan letar jag skälen. Skäl 1: vi kommer in med blöta sadlar och sitter i våta byxor.
- Ordet Dessutom visar att ett skäl till kommer. Skäl 2: cyklarna rostar fortare när de står ute.
- Sista meningen är inget nytt skäl. Där tar Ines själv upp att ett tak kostar, och svarar på det i samma mening.
Milo svarar Ines: Jag är inte emot ett tak, men de pengarna behövs bättre till nya bollar och innebandyklubbor på rasterna. Vad tycker Ines och Milo olika om?
- Jag letar upp åsikten i var och en. Ines: cykelstället borde få tak. Milo: pengarna behövs bättre till annat.
- Jag jämför bara de två meningarna.
- Milo skriver rakt ut att han inte är emot ett tak. Alltså är de inte oense om att ett tak vore bra.
- Svar: De tycker olika om vad pengarna ska användas till, inte om ifall taket är bra.
In an opinion piece, find the opinion and the reasons for it.
Lär dig först Skriva en insändare
- En insändare är en text där du talar om vad du tycker, och försöker få läsaren att tycka likadant. Den står i tidningen, men egentligen skriver du den till dem som ska bestämma.
- Börja med en rubrik som visar vad du vill. TAK ÖVER CYKELSTÄLLET säger redan allt.
- Skriv sedan i första meningen vad du tycker, rakt ut. Vänta inte till slutet med det.
- Ge sedan minst två skäl. Ett skäl svarar på frågan varför du tycker så. Ta ett skäl i taget, gärna en mening eller två per skäl.
- Ett starkt skäl handlar om fler än dig själv. Jag vill ha ett tak är en åsikt. Alla som cyklar hit sitter i våta byxor hela förmiddagen är ett skäl.
- Ta gärna upp det som talar emot dig, och svara på det i meningen efter. Då märker läsaren att du har tänkt efter, och tror mer på dig.
- Avsluta med en mening som samlar ihop det du har sagt, eller som säger vad du vill att någon ska göra.
- Skriv under med ditt namn och vem du är, till exempel Ines, 6B eller Milo Sandin, granne.
Skriv en insändare om att skolbiblioteket ska vara öppet på lunchen.
- Rubrik: ÖPPNA BIBLIOTEKET PÅ LUNCHEN
- Åsikt först: Skolbiblioteket borde vara öppet under lunchrasten.
- Skäl 1: Många av oss hinner inte gå dit på håltimmarna, för då har vi lektion.
- Skäl 2: Den som inte vill vara ute i regnet har ingen annan plats att sitta på.
- Svar på det som talar emot: Ja, någon vuxen måste vara där. Men biblioteket har redan personal på plats den timmen.
- Avslut: En halvtimme om dagen skulle göra stor skillnad för många.
- Underskrift: Ines, 6B
How to write an opinion piece: opinion first, then reasons, then a closing line.