← Svenska

Ordklasser – substantiv, verb, adjektiv och pronomen

Svenska · lektion

Lär dig först Substantiv, verb, adjektiv och pronomen

  1. Ett substantiv är en sak, en person, ett djur eller en plats. Knep: du kan sätta en eller ett framför. En hund. Ett bord.
  2. Ett verb är något man gör eller något som händer. Knep: du kan sätta jag framför. Jag springer. Jag tänker.
  3. Ett adjektiv beskriver hur något är. Knep: det passar i meningen “en mycket ___ hund”. En mycket glad hund. En mycket yvig svans, det vill säga en svans som är tjock och burrig, som rävens.
  4. Ett pronomen är ett litet ord som byter ut ett namn eller en sak: jag, du, hon, han, den, vi, de. Hit hör också ägarorden min, din, sin, hans och hennes. Knep: Nour lånade Nours cykel låter fel, det heter Nour lånade sin cykel.
  5. Samma ord kan vara olika ordklasser i olika meningar, så titta alltid på hela meningen.

Vilka ordklasser är orden i texten “Den snabba räven sprang. Den har en yvig svans.”?

  1. snabba – passar i “en mycket snabb räv”, alltså adjektiv
  2. räven – det heter en räv, alltså substantiv
  3. sprang – jag sprang, alltså verb
  4. Den – står i stället för räven, alltså pronomen
  5. yvig – passar i “en mycket yvig svans”, alltså adjektiv

Nouns are things, verbs are doings, adjectives describe, pronouns stand in for a name.

Lär dig först Substantiv som inte ser ut som en eller ett

  1. Ett substantiv är ett substantiv även när det är flera, och även när det står i bestämd form. Knep: sätt ordet i sin enklaste form först, alltså en enda och obestämd, och pröva sedan en eller ett.
  2. Så här gör du: stövlar blir en stövel, myggorna blir en mygga, tältet blir ett tält. En eller ett passar framför alla tre, alltså är alla tre substantiv.
  3. Var försiktig med knepet, för en och ett passar också framför ett adjektiv. Man kan säga en blöt strumpa, och en blöt låter nästan rätt. Pröva därför ordet ensamt och fråga vad ordet är namn på. En strumpa är en sak, men en blöt är ingen sak, blöt säger bara hur strumpan är.
  4. Namn på personer och platser är också substantiv, till exempel Isak och Norge, fast du inte kan sätta en eller ett framför dem. Knep: byt ut namnet mot ett vanligt ord. Isak simmade blir Pojken simmade, och meningen fungerar, alltså är Isak ett substantiv.

Hur många substantiv finns i meningen “Isak hängde blöta strumpor på grenen”?

  1. Isak är namnet på en person, alltså substantiv
  2. hängde – jag hängde fungerar, alltså verb
  3. blöta – pröva ordet ensamt: en blöt är ingen sak, det säger bara hur strumporna är, alltså adjektiv
  4. strumpor – enklaste formen är en strumpa, alltså substantiv
  5. grenen – enklaste formen är en gren, alltså substantiv
  6. Svar: tre substantiv, Isak, strumpor och grenen

A noun stays a noun in the plural and in the definite form: shrink it to one first, then test it with en or ett.

Lär dig först Fler pronomen: det, ingen och alla

  1. Till pronomen hör också ordet det. Ibland står det i stället för en sak: Jag letade efter paketet, det låg under bänken. Ibland står det nästan för ingenting alls, som i Det blåser ute i dag. Båda gångerna är det ett pronomen.
  2. Hit hör också små ord som ingen, någon, alla och allt. De pekar ut en person eller en sak utan att säga vem eller vad.
  3. Knep: pröva att byta ut ordet mot ett namn. Alla skrattade blir Isak skrattade, och meningen fungerar fortfarande. Ordet står alltså i stället för någon, utan att vara namnet på den.
  4. Ett till knep: om du läser ordet och genast vill fråga vem, eller vilken sak, då är ordet oftast ett pronomen.

Vilka tre pronomen finns i meningen “Alla letade efter nyckeln, men ingen såg den”?

  1. Alla – står i stället för personerna utan att säga vilka, alltså pronomen
  2. letade – jag letade fungerar, alltså verb
  3. nyckeln – enklaste formen är en nyckel, alltså substantiv
  4. ingen – står i stället för en person utan att säga vem, alltså pronomen
  5. den – står i stället för nyckeln, alltså pronomen
  6. Svar: alla, ingen och den

"Det" is a pronoun too, and so are small words like ingen, någon and alla.

Lär dig först Fler ordklasser: räkneord, preposition och adverb

  1. Det finns fler ordklasser än de fyra. Tre av dem möter du hela tiden.
  2. Ett räkneord säger hur många eller vilken i ordningen: fyra, tjugo, hundra, första, tredje. Knep: fråga hur många, eller vilken i ordningen.
  3. En preposition är ett litet ord som visar var, när eller hur något hör ihop med något annat: i, på, under, bakom, framför, mellan. Knep: en preposition har alltid ett ord efter sig som den hör ihop med. Hunden låg bakom soffan.
  4. Ett adverb säger något om verbet, alltså hur, när eller var något görs: snabbt, högt, ofta, sällan, hemma. Knep: fråga verbet hur, när eller var. Han sjöng högt, alltså är högt ett adverb.
  5. Knep för att skilja de två sista åt: en preposition måste ha ett ord efter sig, men ett adverb klarar sig ensamt. Hunden somnade snabbt, där står ordet ensamt, alltså adverb.

Vilka ordklasser är orden i meningen “Fyra kaniner satt still bakom staketet”?

  1. Fyra – säger hur många, alltså räkneord
  2. kaniner – enklaste formen är en kanin, alltså substantiv
  3. satt – jag satt fungerar, alltså verb
  4. still – säger hur kaninerna satt, alltså adverb
  5. bakom – har ordet staketet efter sig och visar var, alltså preposition
  6. staketet – enklaste formen är ett staket, alltså substantiv

Numbers (fyra), prepositions (bakom) and adverbs (snabbt) are word classes too.

Lär dig först Substantiv för sådant som händer eller känns

  1. I början av lektionen stod det att ett substantiv är en sak, en person, ett djur eller en plats. Nu lägger vi till en sort till: också ord för sådant som händer eller sådant man känner är substantiv. En resa. Ett skratt. En tystnad. En glädje. Ett substantiv behöver alltså inte vara något du kan ta på.
  2. Så här gör du: sätt ordet i sin enklaste form, pröva en eller ett, och fråga sedan vad ordet är namn på. Det nya är att namnet får vara namnet på något som händer eller något man känner. Ett skratt passar efter ett, och skratt är namnet på något som händer, alltså substantiv.
  3. Knepet med en blöt strumpa gäller fortfarande. Blöt är varken något som händer eller något man känner, det säger bara hur strumpan är, alltså adjektiv. Fråga alltså: är ordet namn på något, eller säger det bara hur något är?
  4. Se upp så att du inte blandar ihop ett sådant substantiv med verbet det liknar. Knep: sätt jag framför. Jag skrattade fungerar, alltså är skrattade ett verb. Jag skratt fungerar inte, men ett skratt fungerar, alltså är skratt ett substantiv.

Vilka ordklasser är orden i meningen “Skrattet väckte glädje i huset”?

  1. Skrattet – enklaste formen är ett skratt, och det är namnet på något som händer, alltså substantiv
  2. väckte – jag väckte fungerar, alltså verb
  3. glädje – det heter en glädje, och det är namnet på något man känner, alltså substantiv
  4. i – har ordet huset efter sig och visar var, alltså preposition
  5. huset – enklaste formen är ett hus, alltså substantiv
  6. Svar: tre substantiv, skrattet, glädje och huset

A noun need not be something you can touch: words for what happens or what you feel are nouns too.

Lär dig först När knepet med jag inte fungerar

  1. Ibland går det inte att sätta jag framför ett verb. Det gäller orden för vad vädret gör. Man säger det snöar hela natten, men jag snöar går inte att säga, och det blåser hårt blir helt fel som jag blåser hårt.
  2. Så här gör du i stället: fråga om ordet säger vad som händer. Snöar säger vad som händer med vädret, alltså verb. Blåser likaså.
  3. Ordet det framför ett sådant verb är ett pronomen, precis som i Det blåser ute i dag. I det snöar finns alltså varken substantiv eller adjektiv, bara ett pronomen och ett verb.
  4. En sista regel när du letar substantiv: du får inte klippa bort slutet på ett ord för att få det att passa efter en eller ett. Du får byta från flera till en och från bestämd form till obestämd, som när tälten blir ett tält. Men snöar är inte samma ord som snö, och blåser är inte samma ord som blåst. Pröva ordet som det står i meningen, och räkna det inte som substantiv bara för att en kortare version av det skulle ha passat.

Vilka ordklasser är orden i meningen “Det blåser hårt över sjön”?

  1. Det – står nästan för ingenting alls, alltså pronomen
  2. blåser – jag blåser passar inte här, men ordet säger vad som händer med vädret, alltså verb
  3. hårt – säger hur det blåser, alltså adverb
  4. över – har ordet sjön efter sig och visar var, alltså preposition
  5. sjön – enklaste formen är en sjö, alltså substantiv
  6. Svar: ett substantiv, sjön. Blåser räknas inte, och du får inte korta ner det till blåst för att göra det till ett substantiv

Weather verbs fail the "put jag in front" test: ask whether the word says what is happening instead.

Svenska

Öva själv

1. Para ihop orden med rätt ordklass.

  1. cykel
  2. hoppar
  3. vacker

2. Vilken ordklass är ordet "skratta"?

3. Vilken ordklass är ordet "gammal"?

4. Vilken ordklass är ordet "hennes" i "Det är hennes cykel"?

5. Sätt in ett adjektiv: Vi såg en film igår.

any describing word works

6. Vilken ordklass tillhör ordet "det" i meningen "Det snöade hela natten"?

7. Para ihop orden med rätt ordklass.

  1. tolv
  2. under
  3. sällan

8. Skriv de två substantiven i meningen "En vass sten låg i sanden".

test each word on its own, not just the word after en

9. Vilken ordklass tillhör ordet "sömnen" i meningen "Sömnen kom sent den natten"?

a noun can be the name of something that happens

10. Vilken ordklass tillhör ordet "åskar" i meningen "Det åskar över staden"?

jag åskar does not work, so ask what the word says instead

11. Skriv det enda substantivet i meningen "Det haglar mot rutan".

haglar is not a noun, even though hagel would fit after ett